Kommentar till Regeringens infrastrukturproposition

KOMMENTAR FRÅN NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD TILL REGERINGENS INFRASTRUKTUPROPOSITION 2018-2029 (utifrån Regeringens presskonferens)

Det är positivt att regeringen i infrastrukturpropositionen höjer ambitionsnivån och ger långsiktiga ekonomiska ramar som lägger grunden för ökade investeringar och underhåll för åren 2018--2029 med en ökning med totalt 100 miljarder jämfört med gällande infrastrukturplan. Transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. Den ökade ramen motsvarar drygt 8 miljarder per under 12-årsperioden 2018--2029 i ökade resurser till vidmakthållande och utveckling av transportsystemet – ett steg i rätt riktning. Värt att notera är dock att storleksordningen 8 miljarder per år i ökade insatser är den är den siffra som Trafikverket i sitt inriktningsunderlag till regeringen anger behövs i ytterligare insatser per år enbart för att upprätthålla dagens funktionalitet och att eliminera eftersläpande underhåll inom järnvägen. Infrastrukturskulden är betydande och ett stort gap föreligger mellan tillgängliga resurser och behov.   

Näringslivets Transportråd understryker nödvändigheten att vårda den befintliga infrastrukturen, att utveckla transportsystemet och att lägga ett starkt fokus på förebyggande drift och underhåll där bristerna är störst. 

Det är positivt att regeringen i sin presentation av infrastrukturpropositionen pekar på att ”Godsförseningarna utgör ett hot mot svensk konkurrenskraft”. Att ”godsets framkomlighet är en prioriterad fråga” och att man vill ”Uppmärksamma de gränsöverskridande transporternas betydelse”. 

Det hade då varit naturligt att regeringen i propositionen kunde ha presenterat en Nationell godsstrategi utifrån en systemsyn på transportslagen. Regeringen har tidigare presenterat en maritim strategi och arbetar nu vidare med ett särskilt sjöfartsinitiativ. Arbete pågår med att ta fram underlag för en nationell flygstrategi liksom en nationell cykelstrategi. Allt detta är positivt. Dock behövs även en nationell strategi för godstransporter. 

Som nästa steg angavs vid presskonferensen att Trafikverket, efter riksdagens beslut, i åtgärdsplaneringen ska utarbeta en Nationell transportplan för 2018--2029. Näringslivets Transportråd utgår från att de av regeringens föreslagna anslagen för drift och underhåll och investeringar i betydande utsträckning används för att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgängligheten, kapaciteten och framkomligheten i centrala godsstråk för näringslivets transporter på järnväg där problemen är som störst. Kort sagt: Fokusera mera på gods!   

I regeringens presentation saknar Näringslivets Transportråd en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket inom ramen för dess uppdrag ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen och därmed öka samhällsnyttan.

Vid presskonferensen angavs att regeringen i propositionen föreslår att riksdagen ”fattar ett principbeslut om en etappvis utbyggnad av höghastighetsbanor i en takt som ekonomin tillåter.” 

Näringslivets Transportråd anser att en utbyggnad av höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av drift och underhåll av befintlig infrastruktur för att upprätthålla dagens funktionalitet och att eliminera eftersläpande underhåll eller att eliminera flaskhalsar i viktiga godsstråk för näringslivets godstransporter. En satsning på höghastighetsbanor får inte ske på bekostnad av att angelägna drifts- och underhållsinsatser av befintlig infrastruktur åsidosätts. Mot bakgrund av den kostnadsberäkning som Trafikverket redovisat för en utbyggnad av höghastighetsbanor är risken uppenbar att så sker. Med den information som nu finns tillgänglig går inte finansieringen ihop. Höghastighetsbanor reser utöver finansieringen en rad frågor kring t.ex. trafikekonomin, utbyggnadstakt och modell för marknadstillträde på de nya banorna – frågor som inte fick några svar vid regeringens presskonferens. 

Näringslivets Transportråd har vid åtskilliga tillfällen framfört det angelägna i att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Och att åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet bör tidigareläggas.

Näringslivets Transportråd saknade vid regeringens presskonferens om infrastrukturpropositionen vikten av att samspelet mellan alla transportslag måste fungera. Betydelsen av väl fungerande sjöfart och flygförbindelser tillsammans med vägar och järnvägar kan inte nog understrykas.   

Avgörande för om hela planperioden ska bli ett lyft för infrastrukturen är att de projekt som beslutas i den långsiktiga planen är finansierade och att det finns en stabilitet i infrastrukturplaneringen. En effektiv transportinfrastruktur och att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt förstärker svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det behövs både närtidssatsningar med fokus på ett snabbt genomförande och långsiktiga insatser för systematiska kvalitetshöjningar. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i såväl Europa som i en alltmer globaliserad ekonomi.

 

Näringslivets Transportråd – för transportköpare, 114 82 Stockholm