Kommentar till vårbudgeten 2016

KOMMENTAR FRÅN NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD TILL REGERINGENS VÅRBUDGET 2016

Det är inget nytt i regeringens vårbudget om transportpolitiken jämfört med det som tidigare är känt. Positivt är att regeringen står fast vid ökat anslag till järnvägsunderhåll med 1,24 miljarder per år till och med 2018. Det är dock illavarslande att regeringen skriver i vårbudgeten att  ”Satsningarna på förstärkning av järnvägsunderhåll är tillfälliga och upphör 2019, vilket innebär att utgifterna beräknas minska med 1,2 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018”.

I vårbudgeten finns även med en minskning av anslaget till vägunderhåll med 500 miljoner kronor 2016 vilket motiveras med: ”För att bidra till finansiering av de ökade anslagen i denna proposition bör inte alla medel för drift och underhåll av vägar användas under 2016”. Därmed förlängs tiden för att eliminera eftersläpande vägunderhåll. 

Underhåll får inte bli en regulator i statens ett-åriga budgetar. Alla aktörer involverade i underhåll måste få bra planeringsförutsättningar. En Nationell Underhållsplan – något som saknas idag - bör utarbetas och ingå i den kommande  Nationella Transportplanen för 2018--2029.

Det krävs ökade systematiska och långsiktiga underhållsinsatser för att säkerställa en ökad tillförlitlighet och eliminera eftersläpande underhåll. Näringslivets Transportråd förordar en kraftsamling för systematiskt underhåll hela den kommande planperioden för infrastruktur 2018--2029 med fokus i närtid. En särskild kraftsamling för genomförande av underhållsinsatser bör ske under planperiodens första sex år med fokus på genomförande.

Det är viktigt att det ökade anslaget till järnvägsunderhåll snabbt resulterar i konkreta insatser för en mera tillförlitlig järnväg. Näringslivets Transportråd utgår från att det ökade anslaget för underhåll av järnvägar 2016--2018 används till åtgärder längs banor med en hög andel godstransporter och med stora exportvärden från svenskt näringsliv, t ex inom sektorer som verkstads-, skogs-, pappers- och stålindustri. Dessa godstransporter börjar eller slutar ofta på vägar och järnvägar där underhållet sedan länge är eftersatt. Det är stora exportvärden som riskeras då godstransporter försenas på grund av bristande underhåll av vägar och järnvägar i de delar av Sverige som ligger utanför storstadsregionerna eller mellan dessa regioner eftersom den svenska exportindustrin är en hörnpelare i samhällsekonomin. Näringslivet är en motor för att skapa förutsättningar för välfärd form av exportintäkter, skatteintäkter och arbetstillfällen.

Näringslivets Transportråd utgår från att det viktiga spårbytet på delar av Stambanan genom övre Norrland sträckan Boden-Bastuträsk då påskyndas och slutförs i sin helhet 2017. Trafikverket har nyligen beslutat att tidigareläggning av upprustningen där spårbyten kommer att göras på två sträckor 2016, i stället för som tidigare planerat en sträcka.

 Fokus måste enligt Näringslivets Transportråd även läggas på att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Vi uppmanar den (S)-(MP)-regeringen att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet. 

I regeringens vårbudget 2016 saknar Näringslivets Transportråd förslag om en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen.

 Det är en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i (S)-(MP) - regeringens vårbudget. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar jobbskapande tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft. Vårbudgeten saknar helt samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet.

 Å ena skriver regeringen i vårbudgeten att man vill se att ”godstransporter flyttas över från väg till  järnväg och sjöfart. ” Samtidigt fortsätter höjningarna av banavgifterna och svaveldirektivet innebär ökade kostnader för sjötransporter.

Den gällande Nationella Transportplanen innebär kraftigt höjda banavgifter till totalt 22,8 miljarder under hela planperioden 2014--2025. En ökning från cirka 600 miljoner i banavgifter år 2010 till drygt 2,4 miljarder år 2025. Det är inte rimligt att börja med att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först när en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den. Det är heller inte rimligt att tro att det går att nå miljömålen om kraftigt minskade CO2-utsläpp när man med exempelvis en fyrdubbling av banavgifterna kraftigt fördyrar ett av de transportsätt som man vill stimulera användandet av. I slutändan betalas höjda avgifter på transporter av transportköpare vars konkurrenskraft påverkas. 

Härtill kommer höjda bränslekostnader enligt EU:s svaveldirektiv från och med 2015, kostnader som visade sig vara procentuellt högre än vad näringslivet befarade innan ikraftträdandet. Riksdagen har beslutat om höjda punktskatter på bensin och diesel 2016 och från 2017 införs automatiska årliga höjningar av drivmedelsbeskattningen baserat på konsumentprisindex plus en schablonuppräkning med två procentenheter. Regeringen har även tillsatt en utredning om skatt på flygresor. Regeringen skriver i vårpropositionen om planerna på en avståndsbaserad vägslitageskatt att: ”Regeringens ambition är att en sådan skatt ska införas”. Därmed föregrips det pågående utredningsarbetet.  

Att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt – är en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd och inte utsläpp. Den kommer att hårt drabba den svenska industrins konkurrenskraft. När transporterna fördyras förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Särskilt hårt drabbas svensk råvarubaserad industri i branscher som är stora köpare av vägtransporter och med verksamhet på platser där alternativa transportmedel saknas. Samtidigt skriver regeringen i vårbudgeten om vikten av åtgärder ”för att möjliggöra ett sammanhållet land och en levande landsbygd.” Detta går inte ihop. Näringslivets Transportråd vill därför varna för att oproportionella och ensidiga ökningar på kort sikt av transportkostnaderna i Sverige får en negativ inverkan på konkurrenskraften för näringslivet på grund av långa geografiska avstånd inom landet och till viktiga marknader på den europeiska kontinenten.

 

 

Näringslivets Transportråd – för transportköpare, 114 82 Stockholm