Kommentar från Näringslivets Transportråd till Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029

Starkare fokus behövs på gods och näringslivets transporter
Näringslivets Transportråd välkomnar det tydliga stråkperspektiv som finns i planförslaget där viktiga stråk och noder för godstransporter anges och sätter in dessa i ett internationellt perspektiv. Därmed illustreras hur viktigt väl fungerande transporter är för alla transportslag i Sverige och de internationella kopplingarnas betydelse för näringslivets konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation. Samspelet mellan transportslagen måste fungera. Betydelsen av väl fungerande sjöfart och flygförbindelser tillsammans med vägar och järnvägar kan inte nog understrykas.     

Det är positivt att anslagsramen för investeringar och underhåll för åren 2018--2029 ökar med 100 miljarder jämfört med gällande infrastrukturplan, till totalt 622,5 miljarder de kommande 12 åren. Samtidigt är infrastrukturskulden betydande och ett stort gap föreligger mellan tillgängliga resurser och behov. Pågående projekt drar stora resurser. Nya projekt kräver en noggrann analys av nyttor och kostnader. Det är bra att Trafikverket i sitt förslag till ny infrastrukturplan lyfter fram betydelsen av att förbättra den befintliga infrastrukturen. Med ökade satsningar på att eliminera flaskhalsar, på drift, underhåll och reinvesteringar. Anslaget till järnvägsunderhåll höjs kraftigt. Anslaget till vägunderhåll höjs men avsevärt mindre. Det räcker dock inte med att ”bibehålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar”.  En miniminivå är att transportsystemet återställs till den nivå det är avsett för och att eliminera eftersläpande underhåll. Sverige behöver en jämn och långsiktigt hög nivå i infrastrukturinvesteringar och underhåll.

Underhåll av och investeringar i befintlig infrastruktur måste ges huvudprioritet. Trafikverket har hittills med mindre resurser prioriterat underhåll i storstadsområden och i större sammanhängande stråk mellan storstadsregionerna med stora trafikvolymer. Men behovet är även stort av underhållsinsatser på vägar och järnvägar i delar av Sverige med jämförelsevis mindre trafikflöden men med stora exportvärden från svenskt näringsliv, t ex inom sektorer som verkstads-, skogs-, pappers-, gruv- och stålindustri. Dessa godstransporter börjar eller slutar ofta på vägar och järnvägar där underhållet sedan länge är eftersatt. Trafikverket skriver i det nya planförslaget att vägar och järnvägar med låga trafikflöden kommer att uppleva försämringar under planperioden. Det är stora exportvärden som riskeras då godstransporter försenas på grund av bristande – eller i värsta fall - ytterligare försämrat underhåll av vägar och järnvägar i de delar av Sverige som ligger utanför storstadsregionerna eller mellan dessa regioner eftersom den svenska exportindustrin är en hörnpelare i samhällsekonomin. Näringslivets Transportråd utgår från att Trafikverket i kommande genomförande av den av regeringen beslutade infrastrukturplanen säkerställer funktionaliteten på de vägar och järnvägar – de låghastighetsbanor - som är viktiga för näringslivet. 

Viktigt med tempo och verkställighet i genomförandet
Näringslivets Transportråd välkomnar de insatser som föreslås i planförslaget för att höja bärigheten på vägnätet exempelvis för att möjliggöra transporter med tyngre lastbilar – 74 ton liksom åtgärder för att möjliggöra trafik med längre, tyngre och större tåg på utvalda delar av järnvägsnätet. Det är angeläget att Trafikverket fokuserar på tempo och verkställighet i satsningen på ökad bärighet på vägnätet och insatser för genomförande av längre, tyngre och större tåg. Näringslivets Transportråd efterlyser konkreta tidsplaner för genomförandet av insatserna tidigt under planperioden 2018--2029. Det tempo som föreligger i nuvarande förslag till nationell plan är inte tillräckligt för att möta näringslivets behov. 

Näringslivets Transportråd välkomnar även att Trafikverket att inom ramen för trimningsåtgärder föreslår att 1,2 miljarder avsätts för näringslivsåtgärder på järnväg under planperioden för att med kort varsel kunna genomföra mindre åtgärder med stor nytta då behov uppstår av ökad kapacitet och effektivitet. Det är ett anslag av jämförelsevis mindre storlek, i genomsnitt 100 miljoner kr per år under planperioden 2018--2029. Motsvarande anslag exempelvis till stadsmiljöavtal uppgår under planperioden 2018--2029 till totalt 12 miljarder – en faktor 10. Näringslivet Transportråd föreslår att anslaget för näringslivsåtgärder på järnväg höjs till 1,8 miljarder med ett genomsnitt på 150 miljoner kr per år under planperioden 2018--2029.

Underhåll och investeringar i befintlig infrastruktur måste gå före
Vad gäller framtida höghastighetsbanor har Trafikverket lämnat ett förslag utifrån regeringens direktiv att: ”Ett byggande av nya stambanor ska ske på ett sammanvägt sätt med hänsyn till de samlade behoven i hela transportsystemet”. Trafikverkets förslag minskar risken för utträngning av angelägna projekt på befintlig infrastruktur men risken för detta är inte undanröjd.   

Näringslivets Transportråd anser – oavsett vilken hastighet det handlar om – att en utbyggnad av nya stambanor/höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av drift och underhåll av befintlig infrastruktur för att upprätthålla dagens funktionalitet och att eliminera eftersläpande underhåll eller att eliminera flaskhalsar i viktiga godsstråk för näringslivets godstransporter. En satsning på höghastighetsbanor får inte ske på bekostnad av att angelägna drifts- och underhållsinsatser av befintlig infrastruktur åsidosätts.

Trafikverkets förslag rörande gods och näringslivets transporter kan förbättras 
Näringslivets Transportråd efterlyser en bättre synkronisering av planförslagets principiellt hållna formuleringar om ”förbättrade förutsättningar för näringslivet” och Trafikverkets förslag på namngivna investeringar 2018--2029. I regeringens direktiv till Trafikverket inför utarbetandet av det nya planförslaget angavs att: ”Godsets framkomlighet är en prioriterad fråga för regeringen”.

Fokus måste enligt Näringslivets Transportråd även läggas på att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. På järnvägsområdet har Näringslivets Transportråd sedan länge prioriterat tre centrala godsstråk av riksintresse:

- Dubbelspår Hallsberg – Mjölby.

- Ökad kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern.

- Dubbelspår på Hamnbanan till Göteborgs Hamn.

Dessa tre stråkprojekt har sedan flera decennier varit med i tidigare infrastrukturplaner men ännu inte slutförts. 

Trafikverket föreslår i sitt planförslag för 2018--2029 att tre etapper för slutförandet av dubbelspår Hallsberg-Mjölby nu senareläggs ytterligare med planerad byggstart först under senare delen av planperioden, åren 2024--2029. Den av Trafikverket föreslagna senareläggningen går varken ihop med skrivningarna i planförslaget om att ”förbättra förutsättningarna för näringslivet” eller regeringens skrivning i direktiven att ”Godsets framkomlighet är en prioriterad fråga för regeringen”. Kvarstående enkelspår på sträckan Hallsberg-Mjölby innebär flaskhalsar som istället hämmar godsets framkomlighet. Dubbelspår Hallsberg-Mjölby är ett av flera exempel på avsaknad av tempo och verkställighet.  

Det är viktigt för näringslivet med genomförande av investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan och Väster om Vänern. Mot bakgrund av hela godsstråkets möjligheter att avlasta den hårt trafikerade Västra stambanan anser Näringslivets Transportråd att Trafikverket genom att påskynda investeringar och underhållsinsatser för ökad kapacitet och bärighet tar tillvara möjligheten att separera gods- och persontrafik på Västra Stambanan.

Det är också viktigt att fullfölja utbyggnaden av ett komplett dubbelspår på Hamnbanan till Göteborgs Hamn och inte bara med ”partiellt dubbelspår” som anges i planförslaget. Som Trafikverket själva skriver i det nya planförslaget är en utbyggnad av Hamnbanan…”av stor strategisk betydelse för näringslivet i hela Sverige, eftersom Göteborgs hamns järnvägspendlar försörjer stora delar av Sverige med containeriserat gods”. 

Näringslivets Transportråd har i olika sammanhang framfört det angelägna i att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Och att åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet bör tidigareläggas. Det ankommer nu på regeringen att i sitt ställningstagande till den nationella infrastrukturplanen våren 2018 säkerställa att ”Godsets framkomlighet är en prioriterad fråga för regeringen” avspeglas i de konkreta projekten i den plan som beslutas och sedan redovisas i en skrivelse till Riksdagen.

 

Näringslivets Transportråd – för transportköpare, 114 82 Stockholm