Skriv ut
I dag överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2022. Näringslivets Transportråd saknar alltjämt de viktigaste åtgärderna som behövs för att på riktigt vässa transportsystemet och stärka svensk industris och handels konkurrenskraft. Det behövs långsiktiga förutsättningar för förbättring av befintlig infrastruktur och förnyelse av statlig isbrytarflotta.
Näringslivets Transportråd välkomnar mer pengar till väg- och järnvägsunderhåll samtidigt som det finns en ryckighet som är oroväckande. Det gäller särskilt järnvägsunderhållet som kräver mer långsiktiga planeringsförutsättningar för att åtgärder ska kunna genomföras effektivt. Näringslivets Transportråd vill se en långsiktig underhållsplan, för väg och järnväg, som visar vad som krävs för att återta det eftersläpande underhållet fram till ett tydligt årtal då underhållsskulden ska vara minimerad. Endast då kan vi nå ett läge där fokus kan ligga på förebyggande underhåll istället för akut avhjälpande underhåll. I den infrastrukturproposition som regeringen lade fram i våras och som riksdagen beslutade om i juni saknas också medel till att återta det eftersläpande underhållet för vägar och järnvägar. Det innebär att underhållsskulden ökar ytterligare till 2033, vilket påverkar kvaliteten och förtroendet för transportsystemet negativt. Kortsiktiga satsningar som i denna och tidigare budgetpropositioner är inte det som ger Trafikverket de bästa förutsättningarna för att återta underhållsskulden.
Regeringen föreslår vidare flera bra satsningar på sjöfarten men Näringslivets Transportråd saknar fortfarande ett tydligt besked om den viktigaste åtgärden för att stärka sjöfarten: isbrytningen. Det behövs tydliga besked om statlig finansiering av den nya isbrytarflottan, och driften av isbrytare. Detta har riksdagen också nyligen krävt i ett tillkännagivande i juni samband med beslut om regeringens infrastrukturproposition. En investering i ny isbrytarflotta skulle på lång sikt och stadigvarande gynna transportpolitiska mål, överflyttning till sjöfarten, konkurrenskraften hos industri och handel, samt åtgärda Sjöfartsverkets ekonomi. De upprepade tillskotten till Sjöfartsverket är endast ytterligare bevis på att Sjöfartsverkets finansieringsmodell, och verksamhetsformen som affärsverk, har stora brister och behöver ses över för att skapa långsiktighet i branschen.
Näringslivets Transportråd är positiva till att staten tar ansvar för att skapa ordning och reda i transportsektorn genom en riktad satsning på fler kontroller av yrkestrafiken på vägarna. Näringslivets Transportråd vill verka för en laglig och samtidigt kostnadseffektiv transportmarknad och har länge efterfrågat mer resurser till myndighetstillsyn. Det är ytterst lagstiftarens ansvar att tillse regelefterlevnaden.
Näringslivets Transportråd vill se en transportpolitik som verkar för ett effektivt och klimatsmart logistiksystem, eftersom det främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Tillförlitlighet är industrin och handelns viktigaste transportpolitiska fråga och har sin grund i en väl fungerande infrastruktur. Alla trafikslagen är viktiga och kompletterar varandra. Utgångspunkten för godstransporter måste vara en politik som samlat ser till hela transportkedjan. Transportsystemet måste vara effektivt, tillförlitligt, hållbart och förbättra industrin och handelns konkurrenskraft.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD