Inspel till Trafikverkets arbetet med en ny nationell plan 2022–2033

2021-09-14

Den 23 juni gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en trafik­slags­övergripande nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Utgångspunkten för den reviderade nationella planen är de ekonomiska ramarna som anges av regeringens infrastrukturproposition och som fastställdes av riksdagen i juni.

I ett brev till Trafikverket gör Näringslivets Transportråd sammanfattningsvis följande inspel:

  • Trafikverket måste i åtgärdsplaneringen för 2022–2033 utgå från den nationella godstransportstrategin som regeringen beslutade om 2018.
     
  • Trafikverket bör, vid senare tillfälle och på eget initiativ, ta fram en plan som visar vad som krävs för att återta det eftersläpande underhållet fram till ett tydligt årtal då underhållsskulden ska vara minimerad, så att vi kan nå ett läge där fokus kan ligga på förebyggande underhåll istället för akut avhjälpande underhåll.
     
  • Trafikverket måste föreslå för regeringen att investeringen i isbrytare lyfts in i nationella planen. Detta särskilt eftersom planen ska vara trafikslagsövergripande och se till hela transportsystemet. 
     
  • Sjöfarten kan också effektiviseras genom digitalisering, vilket möjliggör till exempel säkrare och effektivare lotsning genom navigationsstöd från land. Det kräver dock att det finns medel i nationella planen för nödvändiga investeringar i digitalisering av farleder.
     
  • För att förverkliga mål om överflyttning till järnväg handlar det främst om att öka effektiviteten och tillförlitligheten för gods. Näringslivets Transportråd vill se en utveckling av näringslivspotten för trimningsåtgärder på järnvägen och snabbare genomförande av för näringslivet viktiga åtgärder som möjliggör överflyttning. 
     
  • Införandet av ERTMS ska ske i stråk från norr till söder och interoperabilitet med Tyskland och Danmark säkerställas.
     
  • Ytterligare en viktig faktor för järnvägens attraktivitet är redundans till och från landet, exempelvis genom järnvägsfärjor till Tyskland.
     
  • BK4 är en standardhöjning av väginfrastrukturen och innebär ny teknik med nya fordon. Trafikverket bör flytta BK4-satsningen till anslagsposten ”utveckling av transportsystemet” som en pott under ”trimnings- och miljöåtgärder”. Vidare ska Trafikverket i åtgärdsplaneringen ta sikte på år 2025 som året då hela det statliga BK1-vägnätet är klassat som BK4.
     
  • Längre lastbilar med upp till 34,5 meters längd är ett effektivt sätt att både förbättra näringslivets godstransporter och minska transportsektorns klimatpåverkan. Trafikverket bör därför se till att de genomförs under planperioden.
     
  • Trafikverket ska även föreslå investeringar i infrastruktur som möjliggör digitalisering, automatisering och elektrifiering av tunga vägtransporter. Sådana åtgärder möjliggör ett effektivare transportsystem och underlättar omställningen till fossilfria transporter. 

 

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD

Näringslivets Transportråd – för transportköpare, 114 82 Stockholm