Näringslivets Transportråd

Mer om oss

Mer om oss

Tillförlitliga leveranser

Industrins och handelns affärer skapas genom att produktion av varor och tjänster kan säljas och levereras till rätt pris och i rätt tid. Det kräver snabba och pålitliga leveranser både under tillverkningsprocessen, vid distributionen till kunderna och vid returflödena. Försörjningen av varor och information liksom distributionen av färdiga produkter kräver en effektiv logistik. Utvecklingen går från kapacitetsstyrda till orderstyrda leveranser. Produkterna kundanpassas. Marknaden är global och många leverantörer är engagerade i försörjningskedjan. Varuvärdena ökar samtidigt som företagen begränsar sina lager för att minska kapitalbindningen. Kunskap och förmåga att optimalt sammanfoga och utnyttja försörjningskedjorna är nyckelfrågor för framgång vid styrning och hantering av produktflödet.

En kostnadseffektiv transportförsörjning är en förutsättning för svensk industris och handels konkurrenskraft. 

Godstransporterna ökar

Godstransporterna ökar och alla transportmedel behövs. Lika viktigt är samspelet dem emellan – intermodaliteten – som kräver etablering av terminaler, nätverk och hantering av elektronisk information.

Effektiva transporter är särskilt viktiga för ett land som Sverige där avstånden – och därmed transportkostnaderna – är betydligt större än i övriga EU-länder, vilka är våra viktigaste exportmarknader. Det är exempelvis lika långt från Kiruna till Helsingborg som det är från Helsingborg till Rom. Till detta kan läggas det svenska klimatet som försvårar och fördyrar transporterna.

Transportmarknadens aktörer måste arbeta med ständiga förbättringar och staten har att svara för en genomtänkt och långsiktig transportpolitik. Alla parter måste söka lösningar på framtida problem.

Transportpolitiken i ett näringslivsperspektiv

En bred samsyn och förståelse måste finnas mellan näringsliv och politik om transporternas betydelse för tillväxt och välstånd. Marknaden ska leda utvecklingen. Statens roll är att skapa förutsättningarna genom beslut om regelsystem, infrastruktur, skatter/avgifter och stöd till forskning. 

Transportpolitiken måste därför syfta till att skapa en struktur för transporter och infrastruktur som är bra för svenskt näringsliv och stärker dess konkurrenskraft. 

 

Marknader avregleras
Väl fungerande marknader på transport- och logistikområdet bygger på fri konkurrens och transparens. Spelregler i form av lagar och standarder med en europeisk och internationell anpassning måste vara långsiktigt stabila och förutsebara. 

Transportmarknaden har efter hand avreglerats, i Sverige och inom EU. Varje transportslag har sin egen historia och förändringar har drivits på utifrån tekniska, ekonomiska och handelsmässiga förutsättningar. Idag arbetar transport- och logistikföretag på en internationell och öppen marknad där konkurrensen är den viktigaste drivkraften för utvecklingen av logistiktjänster.

Även om det finns formella förutsättningar för mångfald inom alla transportgrenar, ser inte situationen i verkligheten riktigt så ut. Konkurrens på lika villkor måste ständigt vårdas, bl a krävs internationellt anpassade regler och en kontroll av att reglerna efterlevs. Terminaler och andra kringtjänster inom hamnar och flygplatser ingår i olika transportupplägg. 

 

Infrastrukturen är ett fundament
Vägar, järnvägar, farleder, luftleder och terminalpunkter måste få tillräckliga resurser så att näringslivets långsiktiga krav på ökad kapacitet, kvalitet och hållbar utveckling kan uppfyllas. Samverkan mellan transportslagen måste förbättras, inte minst inom terminalerna.

En väl fungerande transportinfrastruktur effektiviserar transporterna och ger lägre transportkostnader. Den politiska sektorn har det yttersta ansvaret för att infrastrukturen har en tillräcklig kapacitet och att flaskhalsar byggs bort. Även underhållet av infrastrukturen och vägars och järnvägars bärighet måste upprätthållas. Tillgängliga statliga medel måste avsättas för insatser som ger bäst avkastning i ett samhällsekonomiskt perspektiv. 

De stora transportflödena i landet går i tunga godsstråk, vilka bör ges förtur vid fördelningen av resurser. En koncentration av de tunga godsströmmarna resulterar i effektivare transporter vilket i sin tur leder till mindre miljöpåverkan.

Kombinationen av olika transportmedel blir allt viktigare, särskilt på längre avstånd. Land och sjötransporter möts i hamnarna. De strategiskt viktigaste hamnregionerna, utpekade kombiterminaler och flygplatser bör anslutas till de stora godsstråken. Därigenom kan transport- och logistikflöden effektiviseras och intermodala transporter underlättas. 

 

Skatter och avgifter finansierar infrastrukturen
Skatter och avgifter måste anpassas till principer och värderingar som gäller inom EU och samtidigt utformas så att de är konkurrensneutrala med avseende på transportslag.

Nivåerna bör spegla de samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till. Det är främst kostnader för slitage på infrastruktur, miljö, buller, olyckor och trängsel. 

Sker en omläggning till en ny avståndsberoende skatt, kilometerskatt, måste det ske till en oförändrad kostnadsnivå relativt vår omvärld. En konkurrensneutral beskattning av inhemska och utländska fordon är viktig. En omläggning måste även grundas på en analys av effekterna på regioner och näringsliv.

Transportforskning och innovation ger kunskaper

Långsiktig kunskapsuppbyggnad måste stödjas. Kontakterna mellan universitet och industri/handel bör därför uppmuntras i avsikt att skapa en mer behovsinriktad forskning och öka samspelet mellan aktörerna.

Metoder och teknik inom godstransporter och logistik behöver ständigt utvecklas. Därför är forskning och utveckling ett viktigt inslag i transportpolitiken. Det handlar också om att utbilda människor för näringslivet. Staten har ansvar för att verka för en sådan forskning, utveckling och innovation samt att stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad. 

Samverkan mellan forskningen och transportmarknadens aktörer bör bidra till en högre innovationstakt och att göra forskningen mer industrinära. Stöd till demonstrationsprojekt för ökad intermodalitet kan vara motiverade. Ofta handlar det om att ta fram goda exempel.